Energimagasinet nr 1 2010

Heta "Energihus"

”Energihus” har blivit riktigt ”hett” inte bara av klimat- och miljöskäl utan också av plånboksorsaker.
Lågenergihus, minienergihus, passivhus, plusenergihus och totalenergihus. Det finns många olika typer av ”energihus”.

Att minimera inköpen av kWh som ”energihus” gör, kan därför löna sig på sikt och betala de merkostnader som finns för byggnationen av ”energihusen”. Sådana kostnader finns, exempelvis för isolering, elsnåla produkter, solenergi och fler arbetstimmar för hantverkare.
Ordet lågenergihus har använts sedan 1970-talet inte bara i Sverige utan också internationellt. Någon entydig definition har Energimagasinet inte sett utom att användningen av energi är väsentligt lägre än vad som är normalt eller vad byggstandarden föreskriver.
Således kan man se lågenergihus som ett samlingsbegrepp för många olika typer av ”energihus”.
Det finns dock de som menar att ett sådant kan vara ett konventionellt hus som man försett med mer isolering och värmeåtervinning av ventilationsluft med hjälp av luft till vatten-/värmepump. Möjligt är att komma ned till en energianvändning på 90 kWh/kvm, vilket är i nivå med de andra energihusen. Detta kan göras med teknik som inte i någon stor utsträckning gör bygget dyrare.
På senare år har passivhus blivit allra mest omtalat i Sverige. Begreppet har marknadsförts skickligt, inte minst till politiker som vill satsa på något nytt miljöanpassat och framtidsinriktat. Ett flertal kommunala bostadsbolag är också de stora beställarna av passivhus.
Från början byggdes de första passivhusen i Tyskland 1991, där en tysk arkitekt Wolfgang Feist är idégivare.
Men vad döljer sig då bakom de olika begreppen? Är det samma hus men med olika marknadsföringsbegrepp? Nej, olikheter finns men också en hel del likheter.
En gemensam nämnare är att det är hus som har mer isolering och fönster med lägre U-värde än vad byggregler och praxis föreskriver.
En annan likhet, förutom för lågenergihus, är att det också ställs krav på den energi som tillförs huset. Den måste vara effektivt producerad och helst ha sin energiförsörjning baserad på förnybar energi.

”Total”- och ”plusenergihus” har någon form av egen elproduktion. Det har däremot inte de andra typerna utan här köper man all el från nätet.
Allra tuffast krav är det på nollenergihus som timme för timme, hela året, ska klara sin egen försörjning av el och värme.
Den allra största svårigheten är att klara effektkravet på el där produktionen måste möta det momentana behovet. Alternativet är annars att de boende måste anpassa sina behov (matlagning exempelvis) efter ”vädrets makter”. Det torde dock vara få människor i civiliserade trakter som är beredda att utsätta sig för detta.

Något ”nollenergihus” finns inte i Sverige vad Energimagasinet känner till. Däremot finns det exempel utomlands, bland annat i USA och Japan.
Elproduktionen kan knappast klaras med solceller och mindre vindkraftverk utan här krävs någon form av kraftvärme (samtidig el- och värmeproduktion) som är bioenergibaserad, för att klara kravet på förnybarhet. Man blir dock då beroende av bränslet.
Kraftvärmen kan antingen vara baserad på bränsleceller, stirlingmotor eller en konventionell motor.
Alternativet med vindkraft och solceller är inte gångbart om det inte finns batterier med stor kapacitet.
Fördelen med nollenergihuset är att man blir helt oberoende av en el- och värmeleverantör. Man är dock inte ”energioberoende” utan det ställs stora krav på att tekniken måste fungera liksom tillgången till ett bränsle om kraftvärme används.
Därtill är ett sådant här hus inte billigt att uppföra. Kraftvärmeaggregat och värmedistributionssystem etc lär kosta åtskilliga hundratusen kronor. Om det är vind- och solcellsbaserat passeras förmodligen miljonen kronor också.
Men för energientusiasten som vill vara föregångare kan det ju vara en livsutmaning!
Om lågenergihuset har isolering i väggarna på storleksordningen 300 mm har passivhusen ytterligare 130 mm. Idén med dessa hus är att uppvärmning bara behöver ske av tilluft kalla dagar på året. Värme från människor, apparater och gratisvärmetillskott från solen återvinns i en värmeväxlare i ventilationsaggregatet.
Temperaturen inomhus är således människo- och väderberoende vilket gör att det kan finnas rätt så stora temperaturvariationer över dygnet och i olika delar av huset.

Några vill egentligen kalla passivhus för aktivhus eftersom det krävs aktivitet av både människor och maskiner för att hålla husen varma.
De allra första passivhusen i Sverige byggdes i Lindås utanför Göteborg. Trots att ett flertal uppföljningar av dessa småhus var föremål för ett flertal akademiska uppsatser och avhandlingar har officiellt publicerade mätningar av energianvändning bara gjorts under ett år. Mätningen visade en användning på knappt 80 kWh/m2. De största posterna är hushållsel som svarar mot 40 kWh/kvm eller 4.000 kWh per hushåll, och som utgörs av el till värmebatteriet och fläktar för 2.250 kWh samt för tappvarmvatten för 1.750 kWh.

Ett plusenergihus är ett passivhus som försetts med egen elproduktion. Ett sådant hus finns i Sverige, i skånska Åkarp, utanför Malmö. ”Plusenergi” kommer ifrån solceller på taket som ger ett tillskott till husets elförsörjning. Dock inte så mycket att de täcker husets elanvändning på årsbasis.
Ett minienergihus är ett passivhus, men där kravet på energianvändning och maxeffekt inte är lika strängt som för passivhus. Detta för att den arkitektoniska friheten ska öka och exempelvis fönsterytor ska kunna göras större liksom utstickande partier.

En av de bärande idéerna med energihusen är att miljöbelastningen ska vara liten. Därför räcker det inte med att ett litet antal kWh ska behöva köpas utan det finns också krav på hur energin ska produceras.
Exempelvis kan ett konventionellt fjärrvärmevärmt småhus ha lika stor miljöpåverkan som ett nybbyggt passivhus. Allt hänger på hur fjärrvärmen och elen produceras samt inte minst på hur man beräknar miljöpåverkan från el.
Handlar det om kolkondens på marginalen eller svensk genomsnittlig elproduktionsmix eller på vindel?
Hur man räknar har således stor betydelse för resultatet. Det gäller inte bara produktionen av energin utan också användning… Man ska således ha viss distans till alla dessa siffror.

[ Tillbaka | Till toppen av dokumentet ]