Energimagasinet nr 4 2010

Vindkraft en bra
affär för kommunerna

Det kan vara en bra affär för en kommun att satsa på vindkraft. Det visar flera exempel från kommuner som var tidigt ute med vindkraft, exempelvis Falkenberg, Varberg och Gotland.
Än är det dock inte för sent att hoppa på tåget, planeringsmålet i Sverige är 30 TWh vindkraft.

En kommun får inga egna inkomster från vindkraft som byggs inom dess gränser. Fastighetsskatten och bolagsskatten hamnar i statskassan. Kommunen kan få indirekta inkomster, genom kommunalskatt på intäkterna från markarrende från personer mantalsskriva i kommunen, och från dem som bygger vindkraftverken.
Det bästa sättet för en kommun att få del av inkomsterna från vindkraften, är att se till att en del av de vindkraftverk som byggs ägs av lokala aktörer, som lantbrukare, företagare, kommunala bolag eller vindkooperativ.
Några kommuner, som Falkenberg och Varberg, började bygga ut vindkraften redan på 1990-talet. Med sin långa erfarenhet och kompetens har de idag bra förutsättningar att fortsätta att bygga ut vindkraften, och energibolagen i dessa kommuner har också skapat vindkooperativ åt sina kunder. Andra kommuner och kommunala bolag har gett sig in i vindkraftsbranschen betydligt senare, efter 2005. Umeå Energi, Skellefteå Kraft och inte minst Dala Vind AB, som ägs av en rad kommunala bolag i Dalarna, är exempel på detta. I handboken för kommuner – Lokalt ägd vindkraft – beskrivs dessa kommunala bolags verksamhet utförligt.
Planeringsramen för vindkraft i Sverige har satts till 30 TWh/år. Om dessa 30 TWh fördelas jämt mellan Sveriges 290 kommuner, blir det ungefär 100 GWh/år per kommun. Ett vindkraftverk på 2 MW producerar idag ca 5 GWh/år och då blir det alltså 20 vindkraftverk per kommun. Även om skillnaderna när det gäller yta, befolkningstäthet och vindresurser är stora, skulle nog de allra flesta, med undantag för tätbebyggda storstadskommuner som Solna och Sundbyberg, faktiskt kunna få plats med 20 vindkraftverk.
Det finns dock redan en hel del vindkraftverk, liksom nya projekt som snart kommer att byggas. I Strömsund finns parken Havsnäs med 48 vindkraftverk i drift. Skellefteå Kraft ska bygga 100 verk i Blaiken och Svevind projekterar en park med 1101 verk i Markbygden i Piteå. Om det byggs en vindpark i Piteå som producerar 10 TWh/år, reduceras antalet verk för övriga kommuner till 13 stycken. Om en tredjedel av vindkraften byggs i stora havsbaserade vindparker, blir det bara 7 vindkraftverk per kommun.

Kommunal medfinansiering
Kommunerna och kommunala bolag kan bidra till utbyggnaden av vindkraft genom att hjälpa till med finansieringen. Detta är ofta svårt för lokala nybildade föreningar eller småföretag att klara på egen hand. Vindkraftverk kostar 30-35 miljoner kronor (2 MW-verk) och i vart fall 20 procent av detta krävs i regel i handpenning när verken beställs. Om ett nytt vindkooperativ ska dra igång, kan ett samarbete med ett kommunalt energibolag vara avgörande för om det ska lyckas.

Kooperativ vindkraft
Många kommunala elbolag har spelat en viktig roll för att öka den konsumentägda vindkraften i landet. I januari 2010 fanns det över hundra vindkraftverk som drevs i kooperativ form, med mer än 20 000 medlemmar som tillsammans har investerat hundratals miljoner kronor i sina gemensamt ägda vindkraftverk. Erfarenheter från vindkooperativ, liksom information om hur ett vindkooperativ kan organiseras, finns i handboken Vindkraft tillsammans.
Sedan det kommunala bostadsbolaget i Askersund köpte ett eget vindkraftverk 2005 har många såväl kommunala som privata fastighetsbolag följt efter. Det främsta skälet är att vindkraft kan användas för eget bruk, och för ett fastighetsbolag är egenförbrukningen så pass stor att den lätt gör av med all el som ett vindkraftverk producerar. Fördelen med detta är att egenproducerad el är skattefri för den som inte yrkesmässigt levererar kraft, enligt ”Lagen om skatt på el”. För att skattefrihet ska gälla ska samma juridiska person äga både fastigheter och vindkraftverk, och eventuella överskott får inte säljas.
Ett bra sätt för kommunala bolag att få tag på vindkraftverk är att gå in som finansiärer redan när nya vindkraftverk projekteras. Både Karlstad och Hammarö kommuner gjorde detta, genom sina energi- och bostadsbolag, och gjorde det därmed möjligt att bygga Vindpark Vänern. En sådan medfinansiering innebär en viss risk, ifall projekten inte får tillstånd, men samtidigt en möjlighet att få vindkraftverk till ett betydligt förmånligare pris än på öppna marknaden.
Falköpings kommun har hittat en ny väg att hjälpa företag i kommunen att bygga egna vindkraftverk. Kommunen har under det senaste decenniet utvecklats till en av landets ledande vindkraftskommuner och det finns idag så många vindkraftverk, de flesta ägda av lantbruk och lokala vindbolag, som går att ansluta till elnätet. Falköping beslutade i december 2009 att gå in och bidra till finansieringen av nya vindkraftverk i kommunen. Den står för 15 procent av investeringen om vindkraftverken till minst 50 procent ägs av aktörer från kommunen.

Lokalt ägande
Det bästa sättet att behålla intäkterna från vindkraft på lokal nivå är alltså ett lokalt ägande av vindkraften. Kommuninvånarna kan bilda kooperativ, företag kan bygga egna vindkraftverk och kommuner, kommunala energibolag eller fastighetsbolag kan investera i egna vindkraftverk. Det är den bästa garantin för att intäkter från denna naturresurs stannar kvar i den region där den finns. Då baseras också intäkterna på en aktiv delaktighet och delad affärsmässig risk. Lokalt ägd vindkraft ger stadiga intäkter flera årtionden framöver.
Många vindkraftsprojekt är planerade, många tillståndsprocesser pågår och utbudet av projekt som det är möjligt att förverkliga är så pass stort att det skapas konkurrens om investerare. Nu gäller det för kommunerna att hoppa på tåget. Vindkraften erbjuder en möjlighet, som de kommuner som inte agerar snabbt, kan gå miste om.

[ Tillbaka | Till toppen av dokumentet ]