Energimagasinet nr 6 2012

Utan kraftvärme ingen fjärrvärme i Tyskland

14 av hundra bostadshus i Tyskland värms med fjärrvärme. De lokala skillnaderna är stora, exempelvis har fjärrvärme en markandsandel på 90 procent i staden Flensburg medan vissa orter i stort sett saknar fjärrvärme. Drygt 80 procent av den tyska fjärrvärmen är producerad som kraftvärme. En stor aktör är Vattenfall som driver Tysklands största nät i Berlin.

Hamburg och Berlin är idag ledande när det gäller utbyggnad av fjärrvärmenät i Tyskland. Den tyska huvudstaden med kringorter har landets största fjärrvärmenät, medan den största lokala mängden av fjärrvärme i en enskild stad finns i Flensburg med cirka 90 procent. På andra platsen i denna kategori ligger Mannheim. Den tyska fjärrvärmen erhålls förutom från naturgas, olja och kol även från förnybara energikällor, som biomassa, avfall och jordvärme. Andra energibärare, som kärnkraft, håller på att minska i betydelse med anledning av den tyska regeringens senaste energibeslut.
Mannheim ligger ett stenkast från Heidelberg, som brukar betecknas som en av Tysklands absolut vackraste städer.
Industristaden Mannheim i sydvästra delen av landet har däremot andra fördelar. Under de senaste 20 åren har staden betraktats som den tyska fjärrvärmens högborg. Idag knappar dock en rad andra städer in på försprånget.
Enligt tekniske chefen och styrelsemedlemmen i Mannheims kommunala energibolag MVV Energie AG, Werner Dub, har företagets verksamhet under senare tid utvidgats till den omgivande regionen och även till andra tyska städer.
MVV, som idag är Tysklands sjunde största energikoncern, noterades som första och hittills enda kommunala och regionala energiförsörjningsföretag på börsen i mars 1999.
– Fjärrvärmeutbyggnaden i Mannheim inleddes redan 1960. Andelen fjärrvärme med drygt 60 procent i Mannheim ligger närmast på skandinavisk nivå. Genomsnittet i Tyskland ligger dock ännu vid beskedliga 14 procent, berättar Werner Dub högt uppe i huvudkontorets översta våning.
Werner Dub är idag ansvarig för MVV: s kraftproduktion och för företagets kraftvärmekoppling. I egenskap av ingenjör har han ägnat nästan hela sitt liv åt energiförsörjning.
Målsättningen i Mannheim ligger på 75 procent av total värmeproduktion inom de närmaste sju åren. MVV kommer enligt Dub att satsa dels på förtätning i de stadsdelar som redan har fjärrvärme. Därigenom anknyts allt fler kunder till fjärrvärmenätet bland stadens drygt 300 000 invånare.
– Vi förstärkte vårt kraftverk på 1000 MW med ett nytt block. Därigenom ökade vi dess totala kapacitet med 500 MW. Denna mängd räcker nu för hela regionen, berättar Dub.
Totalt investerar MVV cirka 67 miljoner euro i regionen runt Mannheim fram till 2020.
Werner Dub säger sig inte vara särskilt lycklig över EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Han betraktar systemet som en ren effektivitetsfälla och fruktar att uppvärmning med fjärrvärme får försämrad konkurrenskraft genom utsläppshandeln jämfört med andra individuella energiformer speciellt inom hushållssektorn. Bakgrunden är en aktuell tysk kampanj just nu för decentraliserade, individuella lösningar inom energiförsörjningen.
– I realiteten blir skatten styrande, från koldioxidmager fjärrvärme i form av industriell spillvärme, geotermisk energi, eller förbränning av avfall eller biobränslen, till individuell biobränsleeldning. Varje gång fjärrvärmeskatten höjs, eller när andra fiskala skatter höjs, ökas incitamentet ytterligare för individuell eldning. Detta är såväl ur konkurrenssynpunkt som miljösynpunkt felaktigt, påpekar Werner Dub.
– EU:s ETS avhåller oss dock inte från expansion även utanför vår region. I nordtyska staden Kiel har vi startat ett kommunalt fjärrvärmeprojekt. Där är vi till och med majoritetsägare. I städerna Offenbach i närheten av Frankfurt och Ingolstadt i Bayern har vi också aktivt medverkat i utvidgning av fjärrvärmenätet, säger Dub.

Stöd för utbyggnad
Nyligen införde Tyskland subventioner till etablering av fjärrvärmenät på 80 euro per meter ledning och siktar på att nå 20 procent i hela landet av miljöskäl.
– Efterfrågan av energi har minskat sedan krisens början för ett par år sedan. Det gäller speciellt bland industrikunder. Beträffande privatkunder har krisen inte haft några som helt negativa följder för vår fjärrvärmesektor, betonar Dub i slutet av vårt samtal.
Sedan ett par år gäller Lagen om förnyelsebar energi och värme, EEWärmeG, en lag som ger tyska kommuner förhandsrätt att besluta och ansluta alla byggprojekt i nya områden till fjärrvärme. Samtidigt kan kommunen avvisa andra individuella former av uppvärmning som exempelvis gas eller el.

Berlin bygger ut
Under förra året expanderade Berlin fjärrvärmenät med cirka 25 mil till en total längd av 1750 kilometer. Fjärrvärmenätet, som försörjer 27 procent av stadens byggnader, är det största i Västeuropa. Därmed levererar operatören Vattenfall Europé idag fjärrvärme till 650 000 hushåll och el till 1,7 miljoner kunder i Berlin.
I Berlin finns tio stora kraftvärmeverk, som alstrar värme och el från kol eller gas. Fyra av dessa kraftverk är belägna i det forna östtyskland. Som en följd av Berlins tidigare uppdelning finns det idag två nätverk för leverans av fjärrvärme för hushåll. Trots att dessa två system skiljer sig strukturellt från varandra är varje kraftverk idag förenat med nätet via kopplingsstationer.
– Förutom omfattande verksamhet med fjärrvärme och fjärrkyla i Berlin och el- och gasdistribution i Hamburg, där fjärrvärmenätet växte med åtta kilometer under förra året till totalt 80 mil, investerar vi också i utveckling av förnybara energikällor och ombyggnation av flera brun- och stenkolskraftverk för högre effektivitet och minskade utsläpp, berättar styrelseledamot i Vattenfall Europé Wärme AG, Wolf - Dietrich Kunze, som själv har östtysk bakgrund.
Efter murens fall blev Kunze chef för distribution och försäljning inom Berlins fjärrvärme och senare även för Hamburgs fjärrvärmenät.

Halvering av utsläpp
Fjärrvärmenätets tillväxt i Berlin beror enligt Kunze, främst på ökad effekttäthet i innerstaden, men också på utvigdningen av nätet till områden som Spandau, Prenzlauer Berg och stadsdelen Mitte. En av nätutvidgningens milstolpar under 2011 utgjordes av Seydel - tunneln i Berlin-Mitte.
Med en befolkning på 3,5 miljoner människor planerar Berlin att minska sina koldioxidutsläpp med närmare 40 procent år 2020 jämfört med 1990, och att halvera utsläppen per capita före år 2030.
I Berlin används i ökad grad även biomassa. Samma gäller delstaten Brandenburg där mindre och medelstora städer omges av betydande skogsområden.
– Under förra året har vi anslutit 500 transformatorer med en total kapacitet på 90 MW för uppvärmning, ventilation och varmvatten i vårt fjärrvärmenät. Detta är tillräckligt för att försörja cirka 25.000 hushåll, förklarar Wolf-Dietrich Kunze.
Enligt Kunze kommer utvidgningen av fjärrvärmenätet också att gynna regionala företag runt Berlin och i delstaten Brandenburg. Fjolårets spadtag för ett nytt biomassavärmeverk i stadsdelen Märkischer Viertel var ytterligare en milstolpe.

[ Tillbaka | Till toppen av dokumentet ]